Det är väl dags att skriva lite om Hugin.

Det ska verkligen bli spännande att se vad han får för personlighet. Dels pga hans rasblandning och dels pga de drag han visar redan nu - är de tidiga tecken på hans personlighet eller bara valpfasoner?

Just nu har han visat en del specifika drag. 1. Osäkerhet/blyghet i nya situationer 2. Initiavtivtagande "det här tycker jag vi ska göra nu" 3. Tjurighet "får jag inte som jag vill blir jag upprörd"

Dessa saker kan såklart vara tillfälligheter, men det kan även vara den han är. Vilda var inte alls osäker som liten t ex, så alla är inte likadana! ;)

Vi försöker lyssna på det han försöker säga så mycket det går, men i vissa situationer får han ju finna sig i att han måste göra som vi vill/något som han inte vill. Det känns viktigt att ta sådana diskussioner redan nu, innan han väger 30kg och verkligen lärt sig det. Ett exempel är att han måste följa med oss på en kort promenad (annars blir han lämnad). Han måste sitta fint och tålmodigt vänta på maten, annars får han den inte. Han måste vara tyst och lugn i buren, annars får han inte komma ut osv. Han börjar med att uttrycka sitt missnöje lite försiktigt, men får han ingen respons kan han bli riktigt "galen" och skriker och klöser och låter som att han blir plågad. Självklart får han ingen respons på detta heller. Detta är metoder som går ut på att han får välja själv vad han vill göra, men får bara respons på det "korrekta" beteendet. Såklart får man fundera på varför hunden gör som den gör. Skulle han t ex inte vilja följa med på promenaden för att han är livrädd kan man ju inte lämna honom. Han svarar väldigt bra på detta trots att han är tjurig. Lönar sig ett beteende inte, varför göra det? :)

Att lära honom sitt namn var hur lätt som helst och han kommer 99% på inkallning än så länge. Han kan även sitt och tass. Men vi fokuserar inte på att lära honom svenska just nu, utan bara lära honom rutiner och regler samt stärka vår relation och hans självförtroende på ett naturligt sätt. Det är så mysigt att ha en liten hund som så gärna ligger och sover i din famn! <3 Rumsrenheten håller vi också på med...

Socialiseringen är det viktigaste innan de är 16 veckor. Vi har tagit det lugnt första veckan, men på onsdag ska vi åka och titta på en valpkurs och kanske träffa några valpar och människor :) Vi blev utskällda av en liten schnauzer igår och då blev han jätte rädd...suck, men han måste ju lära sig att ignorera otrevliga hundar.

Varför jag valde Hugin:

När jag var och tittade på de 3 valparna som var otingade var det Hugin och hans två systrar. Den ena kände jag ganska fort att jag inte var intresserad av. Först var den blyg och reserverad, sen började den bråka och tjaffsa jätte mycket med sin syster och betedde sig allmänt konstigt. Då var det hanen och den svart-vita tiken kvar. Tiken var väldigt social, glad, utåtriktad, energisk, busig, frammåt osv. Hanen var också social och glad men han var mycket mildare och lugnare. Medan systern reagerade på varje rörelse och stimuli satte han sig ner och funderade först och agerade sen. Det kan ju betyda att han är osäker och blyg men det kan även betyda att han är närvarande och intelligent. Utan tvekan var han i allafall mer introvert än sin syster som var mer impulsiv och orädd. Det som även kändes rätt var att, när han syster började "bråka" med honom så gav han lugnande signaler och "vek undan" medan systrarna gick igång på varandra. Då tänkte jag: han är lugn, han kan kontrollera sig själv, han vill inte bråka - perfekt! Det är drag som jag uppskattar väldigt mycket hos Vilda och som passar vår flock och både min och Simons personlighet. Den svart-vita tjejen skulle nog bli en perfekt tävlingshund, typ agillity och lydnad. Hoppas hon får ett fint hem! Spännande att se om han utvecklar de drag jag såg hos honom den där första dagen, eller om han blir helt annorlunda.

Här är en film på hans föräldrar och hans lilla svart-vita syster. Pappan är den långhåriga.

   
 Här är en film från när han och Vilda äter rått ägg

Jag har fler filmer, när han busar med Vilda osv, men de är på mobilen och den vägrar ladda över dem.. kanske kommer de senare! :)

Jag har, efter diskussioner med mina nära och kära (som jag alltid har), kommit fram till en sak som är viktig för mig.

Anledningen till att den här bloggen existerar är ju för att jag försöker hitta någonting, jag letar efter svar. Därför letar jag såklart även hos de som redan är framgångsrika eller "certifierade" inom hund. De måste ju veta någonting, eller? (tyvärr verkar det inte alltid vara fallet...)

EN viktig sak har jag kommit fram till åtminstone. När jag i framtiden väljer tränare eller väljer att följa eller se upp till en hundtränare/hundmänniska så kommer det inte vara lika byggt på vilka specifika metoder den personen använder. Visst, det spelar ju roll också. Men det är INTE det viktigaste tycker jag. Det är personens attityd och värderingar.

Har inte tränaren, vad jag tycker är, bra värderingar och en bra attityd- inte fan vill jag träna för den personen eller lyssna på vad de har att säga. Det finns t ex endel som kallar sig proffessionella tränare/instruktörer som inte har hopp för hundar (bara vissa hundar kan tränas, resten är som de är eller bör avlivas), det finns (hund)rasistiska tränare, och de som har otrevlig syn på hundar.

Det spelar ingen roll om tränaren kör 100% positiva metoder om personen är dryg, inte har något hopp "troligen kommer det inte gå, men vi kan ju prova..." eller ser hundar som lurviga människobarn eller robotar som inte har känslor. Ofta spenderar de även mycket tid till att snacka skit om andra metoder/tränare. Jag kommer inte se upp till den personen.

Det är mest riskabelt för dem själva att ha en sådan attityd, för det är deras metoder som hamnar i skiten och det är ju inte bra reklam? Det räcker ju med att man träffar 2-3st från samma "skola" med liknande attityd så kommer man inte lita på dem mer...

Jag har som sagt kollat runt väldigt mycket på senaste tiden på alla möjliga träningsfilosofier och metoder och hit och dit. Bara för att se hur andra gör! (tycker det är väldigt intressant) :) Och det jag kommit fram till är att de som har bra värderingar, är trevliga och positiva i sin attityd är de jag stannat kvar vid och LYSSNAT på! Även om det efter en stund visat sig i slutändan att jag inte håller med om så mycket personen gör så ger det mig möjlighet att ändå respektera personen och ta till mig det som faktiskt var bra!

Många nuförtiden är så O-ödmjuka tycker jag. Om en tränare inte gör exakt som de själva så ärd en tränaren DÅLIG i allt den gör. INGEN ÄR VÄL 100% DÅLIG ELLER 100% BRA?? Fördomsfulla, negativa, o-öppna människor skulle behöva öppna ögonen och faktiskt försöka se någonting bra med alla. Det tjänar de ju själva på! Ta in det som är bra och skit i det dåliga, då har du ju lärt dig något! Jag tror det är därför vissa grupper av tränare utvecklas mer och blir mer framgångsrika - för de är öppna för alla metoder och förslag, medan andra bara stänger av och begränsar sig i sin genre. Då är man inte flexibel och öppen för att man kan ha fel, att man kan ändra sig och att man kan lära sig något även av sin "motståndare".

Jag känns så tråkigt när man träffar på en dryg, otrevlig hundmänniska som bara kritiserar allting. Då vet man att man inte kan prata med dem längre och stänger dem ute... Så hoppas jag att jag aldrig uppfattas!

P.S Allt går bra med Hugin. Han bits och kissar, haha.

Jag hittade denna video på youtube och upptäckte Dr Ian Dunbar, Jag tyckte denna video var så himla bra. Jag kan inte säga att jag köper allt vad han säger, men det gör jag inte med någon. Men just detta han pratar om är en sak jag tänkt på rätt mycket!

Visst, metoder hit, metoder dit. MEN OM DU BELÖNAR HUNDEN FÖR DE OÖNSKADE BETEENDENA SÅ KOMMER DEN JU GÖRA DEM IGEN!

Det första man bör göra om hunden har något oönskat problem är att fundera om man på något sätt förstärker beteendet och i så fall ta bort de förstärkningarna!

SE DETTA! :D

http://www.youtube.com/watch?v=wTkYvn1HjrI

Vi har, som de flesta vet, länge funderat på att skaffa hund och vad det i så fall skulle bli, Vi har försökt hitta den "perfekta" rasen, den perfekta uppfödaren, det perfekta läget, den perfekta ålder, den perfekta omplaceringshunden, den perfekta blandrasen osv, osv. Utan framgång. När vi bestämde oss för att det var dags att på allvar börja leta hund så blev det för mycket krav och stress kring att hitta mr. perfect att jag totalt gav upp och lät Simon välja i stället.

Simon har länge sagt att han OCKSÅ vill skaffa hund, så vi bestämde oss för att skaffa en TILLSAMMANS. Då måste det ju kännas bra för båda. Jag var mest inne på en omplacering, men Simon, som aldrig haft hund, ville ha en valp som han kunde vara med från början med. Skulle vi tagit en omplacering skulle det säkert blivit "mitt projekt" och han skulle kanske känt sig utanför, vilket vi inte ville. Eftersom vi inte hittat någon ras vi ville ha så bestämde vi oss för en blandras.

Det enda jag ville vara med och bestämma var att valpen skulle fått allt den behöver (vaccination, avmaskning osv), att det skulle vara en någorlunda okej blandning av raser samt att valpen inte skulle komma från någon som med flit avlat sina blandrashundar.

Vi hittade en valpkull i närheten, åkte och tittade på 3 valpar som inte var tingade. De var från en tjuvparning. Valparna har dessa raser: labrador, golden, schäfer, border collie och amstaff. Människorna var seriösa, vi fick träffa föräldrarna och tillslut beslutade vi oss för hanen - som var lugnast. Han var aktiv men inte överaktiv som vissa syskon, han startade inte något bråk och visade lugnande signaler när någon annan valp "muckade" med honom. Dessutom var det helst en hane vi ville ha. Det kändes väldigt bra att få välja valp. När de andra valparna stod och skällde och gnällde vid valplådans kant låg han längst bak och bara tittade (några andra valpar var också lugna). Detta kändes också bra. När vi inte vet vilka av hans ras-gener som kommer vara mest framträdande så känns det bäst att ha tagit den lugnaste och tystaste - speciellt eftersom vår familj är väldigt lugn i övrigt och hunden måste matcha vår energi.

Han är rätt så lugn, men om han inte får som han vill kan han låta ganska mycket. Det enda vi gör nu är att försöka göra honom rumsren, samt att lära honom sova i buren. Annars får han äta, leka, vara ute och sova som en vanlig valp :)

Det ska bli väldigt spännande att lära känna honom! Vi har döpt honom till Hugin.

Bättre bilder kommer!

Sista delen om Berikning!

Miljö - Behov

• Naturen -  är dess hem. Allt som inte finns i naturen finns i inte i vargens värld. Naturen är där hundens instinkter    säger åt den att vara, där den trivs som bäst.
• Omgivning - Skog, äng, sjö, berg, sten, gräs, träd, sand...
• Varelser - andra djur – stora som små – rovdjur och bytesdjur och andra
• Ljud - fågelkvitter, sork-pip,  vind-sus, vattenbrus, trädprassel, bi-surr...
• Lukt - skogslukt, varglukt, viltlukt, bärlukt, blomlukt, jordlukt, vattenlukt, matlukt...
• Synintryck - solljus, månljus, skymning, mörker, gryning...
• Känselintryck - Värme, kyla, regn, torka, mjukt, hårt, vasst, knöligt, lent, strävt...
• Smaker - gott, äckligt, neutralt ...

Miljö - Berikning

• Naturen - det enkla svaret är såklart att låta hunden vara ute så mycket som möjligt och helst i varierande miljöer (i naturen). Såklart, som det är med dig själv, så blir hunden mer och mer berikad ju finare/trevligare den tycker att dess miljö är (även i hemmet). Men kom ihåg att vad hundar tycker om inte alltid är samma som vad vi tycker om! 
• Omgivning – låt hunden vistas i olika omgivningar. Är din hund alltid på samma ställe/område?
• Varelser – låt hunden dela omgivning med olika varelser. Träffar sin hund bara människor, eller ingen förutom dig?
• Ljud – Vilka ljud hör din hund? De flesta av naturens ljud är lugnande. De flesta av människornas ljud är stressande.
• Lukt – Vad känner din hund för lukter? Har ni ett kliniskt rent hem där det endast doftar rengöringsmedel? Får den bara vistas i sin hundgård där det bara luktar av den själv och betonggolvet? Är det bara ”människo-dofter” den känner eller känner den andra, naturligare, mer instinktiva dofter? Luktsinnet är hundens främsta sinne, så detta betyder mycket för dem. En doft som du inte ens känner i ert hem, eller som du tycker luktar gott – kan lukta jätte stark och illa för hunden och göra att den inte mår bra. Får nosen inga utmaningar så "försämras" luktsinnet och därmed hundens starkaste sätt att samla information och kommunicera.
• Synintryck – vad ser hunden? Är lamporna alltid på eller är det alltid mörkt? Är det vackert eller otrevligt? Är den alltid inomhus eller alltid i samma hundgård?     
• Känselintryck – Vad känner hunden? Får den känna olika sorters underlag och ytor eller är allting mjukt och      skönt? Eller är allting hårt och obehagligt?
• Smaker – Vad smakar hunden? Är allting gott, medelgott eller rentav äckligt? Enformighet är inte smakberikande.

Har du missat berikningsserien så har du del 1 här: http://vagentillharmoni.bloggplatsen.se/2012/09/03/8570328-berikning-en-lyckligare-hund/

Individen - Behov

• Kroppsvård – tvätta och rengöra sig själv
• Rulla sig – Vissa har stort behov av att rulla sig. Att gnida sig mot gräset är även ett naturligt beteende. Ofta rullar de sig i en lukt som de vill ha på sig, tyvärr är det allt för ofta avföring eller ett dött djur… De kan rulla sig för att det kliar eller för att det är varmt.
• Kroppsliga Behov – för att kunna överleva har kroppen vissa behov, t ex andas, äta, dricka, bajsa, kissa, svettas, skydd mot elementen, inte vara allvarligt skadad/sjuk, må bra fysiskt och psykiskt (genom att få sina behov tillfredställda).
• Självkontroll – I det vilda är visserligen vargen som ingår i en flock bunden av vissa sociala regler, men den är också mycket fri. Den kan ta egna beslut, välja om den vill ligga i lyan eller ute, om den vill gå ner till vattenhålet och dricka, eller inte osv. Den har många valmöjligheter. Om den vill kan den faktiskt även lämna flocken. Att den är i flocken beror på att den vill det, den väljer det – inte pga. att den är tvingad eller fast. Trivs den inte i flocken så går den sin väg och ingen stoppar den – valet är fritt. Trivs inte hunden i sin flock, får den leva olycklig i alla sina dagar. Det är vanligt att familjehunden har väldigt få valmöjligheter.

 
Vilda tyckte att det var för varmt och ville svalka av sig... nöjd blev hon i alla fall...

Individen – Berikning

• Kroppsvård  – detta fixar hunden själv.
• Rulla sig – Utomhus löser man det med tillgång till en sandlåda eller annat ställe att rulla sig, inomhus kan en grov hallmatta ge samma funktion.
• Kroppsliga Behov – se till att hunden får sina kroppsliga behov tillfredställda. Jag har aldrig hört om en hund som berövats av det primära behovet av att få andas, men jag har hört om hundar som svettats och frusit ihjäl, dött av svält eller törst eller pga allvarlig skada eller sjukdom. Ta hunden till veterinären om du misstänker sjukdom eller skada och se till att den mår bra. Mata och vattna varje dag i rätt mängd. Se till att det inte är för varmt - t ex i bilen! Och se till att hunden har skydd om det är väldigt kallt (t ex en hundkoja eller ett varmt täcke). Men jag har även, många gånger, hört talas om hundar som blivit fysiskt sjuka pga. av att de är olyckliga (inte blir berikade) Kroppen och själen hör ihop!
• Självkontroll – Tillfredställ detta genom att låta hunden ta så många beslut själv som möjligt – utan att det blir någonting negativt utav det! Du är fortfarande ledaren och måste ta de viktiga besluten, men hunden bör inte vara en robot som inte får ta egna initiativ/beslut om sitt liv. Inom hundpsykologin (även på häst) kan man använda sig av "metoder" som går ut på att få djuret att VILJA göra det man vill att den ska göra, men den har ett fritt val. Dock gör man så att de andra alternativen verkar jobbiga eller svåra, och då väljer hunden "din" väg, för det tjänar den på. Då har den ansvar över sitt eget liv och beteende och känner sig inte tvingad eller som ett ”offer”.

Sista delen nästa gång - Miljö!

Att tänka på:

Det är mest naturligt för en hund att leva i ett parförhållande. Hunden gör i vilt tillstånd ett partnerval, nåja, tiken väljer, hanarna gör sitt bästa för att bli valda. Sedan lever dessa två tillsammans, parar sig, gräver en lya, bäddar den, föder valpar, vårdar och fostrar dem. Valparna stannar sedan oftast kvar och hjälper till med nästa kull, även om de så småningom drar vidare och söker sig en egen partner. Våra hundar av idag får mycket sällan välja sin partner själva. Har de tur får de leva med en annan hund av motsatt kön, även om de mycket sällan får skaffa familj ihop. Vi människor styr över vilka som ska paras, och kan ibland tom tvinga tikar att para sig mot deras vilja, vilket faktiskt är ett lagbrott! De tikar som får valpar får sällan ha sin hane hos sig, och har inte heller hjälp av andra vuxna hundar att sköta valparna.

Socialt samspel – Behov

• Flock - Att ha en flock att  tillhöra, känna sig viktig och som en del av någonting
• Ordning - att ha ordning och harmoni inom flocken (balanserade medlemmar, bli respekterad och respektera andra, känna trygghet och kärlek)
• Kommunikation - Att umgås med och kommunicera med artfränder (och människor). Umgås på ett positivt sätt och kunna göra sig förstådd och förstå vad de andra menar, bli lyssnad på.
• Skydd av saker - skyddande av sina egna tillhörigheter (detta är min pinne, mitt ben)
• Skydd av rättigheter – skyddande av sina egna rättigheter/rangposition
• Skydda sig själv - göra vad den kan för att överleva! De väljer mellan att slåss, att fly, att undvika/ignorera och att underkasta sig/ge sig.
• Tillgivenhet - visa tillgivenhet mot andra i flocken och få det själv genom att tvätta, putsa och klia varandra
• Yngelvård – att ta hand om valpar, tvätta, skydda, mata, uppfostra, underhålla osv. Dräktiga och skendräktiga      tikar behöver få yngelvårdsberikning. Hundar som suger/slickar på gosedjur/kuddar eller liknande behöver också det.
• Leta efter partner - leta en lämplig hane/tik att para sig med under parningssäsongen.
• Parning – Flörta, förföra och para. I naturen råder vissa regler om vem som får para sig med vem.
• Lek – Stämningen är uppsluppen, exalterad och glädjefylld. Valparna och unghundarna leker oftare. De leker i naturen oftast jakt-, kamp- och sociala lekar. Leken avbryts om den går överstyr och blir för våldsam eller vild – av en annan varg i flocken eller av en av dem som ingår i leken. Här ingår alla former av rörelse men i ”okotrollerad” form, dvs. att det inte finns några speciella regler, bara ofokuserad, impulsiv lek.
       
                

Socialt samspel – Berikning

• Flock – se till så hunden tvingas vara ensam så lite som möjligt.
• Ordning – (detta är ett stort ämne där alla har olika filosofier.)Var en bra balanserad ledare med tydliga och konsekventa regler, som samtidigt är ödmjuk och kärleksfull, allt i lagom doser. Flocken bör bråka/tjafsa så lite som möjligt och vara så harmonisk som möjligt, med ömsesidig respekt och tillit för varandra. Hunden ska känna sig trygg med sin flock och som att ni håller ihop, är ett team.
• Kommunikation – tillåt hunden kommunicera med, och träffa andra, snälla hundar. Ha själv en tydlig kommunikation med hunden som inte bara är en monolog. Det är viktigt att hunden tillåts uttrycka sina känslor och att du lyssnar och svarar när den kommunicerar med dig, samt att du kommunicerar med den på ett sätt som hunden förstår.
• Skydd av saker – detta är inte något som hunden ska behöva göra på ett intensivt sätt, men att vilja behålla det den har till en viss nivå är helt okej, det bör dock inte övergå i ett aggressivt, possessivt beteende.
• Skydd av rättigheter – Detta är inte heller något som hunden ska behöva göra. Som ägare får du se till att alla hundar har sina rättigheter ”ifred” och inte behöver hävda sig allt för mycket, då är det obalans i flocken. Dock är det en naturlig del av flocklivet att sätta gränser till varandra om någon går för långt.
• Skydda sig själv – det enda sättet man kan berika detta på är genom att skydda hunden från faror, men den kommer automatiskt att skydda sig själv på något sätt varje gång minsta form av hot uppstår.
• Tillgivenhet – visa tillgivenhet till din hund och låt hunden visa det till dig och andra – på ett respektfullt sätt då det är intimt och i varje individs personliga utrymme vilket bör tas hänsyn åt från båda. Hur skulle du känna om du blev tvångskramad/pussad eller om du aldrig blev kramad av någon?
• Yngelvård – låt hunden träffa valpar och om möjligt uppfostra en själv eller till och med få en egen kull (OBS endast genomtänkt, ansvarsfull avel). Ge skendräktiga och dräktiga möjlighet att gräva lya genom att ge dem en koja, bur med filt eller ett lågt bord med en lång duk och massor av filtar att bädda med. Ge hunden möjlighet till att ta hand om gosedjur och tvätta (och suga på), bära och ta hand om dem (gäller alla hundar, inte bara skendräktiga).
• Leta efter partner – vill man inte att hunden ska få para sig så är det onödigt att låta den ”hetsa upp sig” genom att låta den leta efter och eventuellt finna en partner som den sedan inte får para sig med. Annars är det genom att låta den lukta/slicka på motsatta könets markeringar, träffa själva hunden och låta den ”undersöka” den.
• Parning – Detta är inte heller ett behov som vanligen tillfredställs. Men vill du att hunden ska få para sig så finns det bara ett sätt…  Ett annat sätt, om hunden har stark drift till parning men inte får para sig, är att helt enkelt ta bort behovet genom kastrering vilket kan vara snällare än att hunden går runt och är sexuellt frustrerad hela sitt liv.
• Lek – tillfredställ lek-behovet genom att helt enkelt leka med hunden samt att gärna låta den leka med andra hundar också. (men glöm inte bort att själv leka med den, det är också väldigt viktigt att den får leka med dig!). De leker i naturen oftast jakt-, kamp- och sociala lekar. Ett exempel kan vara att kasta frisbee eller boll, ha dragkamp eller jaga varandra. Det enda kravet är att det inte ska finnas några krav och alla ska vara glada. Dock måste man såklart sätta gränser om leken går över styr och blir alldeles för vild eller våldsam.
   
  Bara två delar kvar!: Individen och Miljön!
   
  

Berikning handlar om hur man kan tillfredställa en hunds naturliga behov på ett naturlikt sätt för en lycklig hund som känner sig tillfreds med livet. Det både botar och förebygger problem. Har du missat berikningsserien hittar du del 1 här: http://vagentillharmoni.bloggplatsen.se/2012/09/03/8570328-berikning-en-lyckligare-hund/

Vila - Behov

• Hitta en sovplats - efter sina behov (trygghet, värme, kyla, mjukt, fast, en grop, en grotta, på öppen plats, på en upphöjd plats, på en utsiktsplats osv.)
• Skapa en sovplats – sovplatsen kan behöva skapas. Exempel: gräva en lya eller en grop, bädda/boa osv.
• Kropsskontakt - vissa hundar har mer behov än andra av kroppskontakt när de vilar/sover
• Sova - Hundar behöver 12-18 timmar sömn per dygn beroende på individen. Det är viktigt att din hund inte får      för lite sömn, kanske pga stress/oförmåga att koppla av.
• Power-naps - Ofta tar hundar/vargar ”power-naps” på ca 10 min och vaknar sedan, kanske byter sovplats, kollar läget, och somnar sedan om igen, det är naturligt att göra så i naturen. "Ta en tupplur när du har möjlighet för det är inte säkert att du kan sova senare om ett hot kommer." Hundarna har dock redan från uppväxt lärt sig att varje natt har de möjlighet att sova, när människorna sover, och inget dåligt händer. Då vet den att den har möjlighet att sova på natten och dessutom att den INTE har möjlighet till aktivitet på natten – då står allting stilla. (Då kanske den väljer att ta ut sin energi på dagen i stället, vilket är logiskt.)
• Återhämtning - Efter aktivitet återhämtar de sig och vid långa vandringar stannar de och pausar om det blir för tungt.

Vila - Berikning

Hundar som snurrar runt innan de lägger sig, krafsar och bäddar även om de ska lägga sig i en

korg, eller gärna kryper in under saker när de ska sova har behov av Viloberikning, likaså stressade hundar som inte kan somna.

• Hitta en sovplats – ge hunden olika sovplats-alternativ så den kan välja det som passar. Man ser ganska fort vad hunden föredrar. Ligger den alltid som en liten boll så vill den säkert ha en lite trängre sovplats där den kan kura ihop sig. Ligger den alltid utsträckt? Då kanske den vill ha en större sovplats med mycket utrymme. Ligger den helst i soffan vill den kanske ha en upphöjd sovplats. Kanske vill den ha en plats med utsikt över ytterdörren eller där du är? Prova dig fram vad din hund mest tycker om, eller ge den flera alternativ.
• Skapa en sovplats – ge hunden möjlighet till att bädda, gräva och boa. Några filtar i bädden kan göra mycket.
• Kropsskontakt - ge hunden möjlighet till att sova bredvid någon annan, vare sig det är en människa, en hund eller ett annat djur! (den andra måste såklart också vilja ha kroppskontakt)
• Sova – Sover din hund för lite, försök komma fram till varför den inte kan sova/koppla av. Är det för att du själv är igång hela dagen? Ta en paus och se till att hunden får vila, kanske måste du vara i samma rum och slappna av tillsammans med hunden. Har den ont? (lindra smärtan) Har den fått för lite utlopp för sin energi och är för energisk för att sova? (aktivera)  Mår den dåligt på något sätt? Kan den inte sova i hundgården medan du är på jobbet? (Se till att den får komma in och sova efter jobbet/ensamhetsträna) Hundar som sover inomhus kanske inte somnar förrän den sista människan i hushållet lägger sig, och troligen vaknar de när den första går upp. Har den så mycket separationsångest när du är borta att den inte kan sova? (ensamhetsträna) Drar du med den på en massa aktiviteter hela dagarna? (ta det lugnare) Är det för mycket oväsen i miljön runt omkring hunden? (ta bort den därifrån) Fundera på vad det kan vara och försök ändra på det!
• Power-naps – Det är viktigt att tidigt i livet passivitetsträna hunden till att klara av att koppla av i människans stressiga samhälle. På så sätt kan hunden ta sig en tupplur när den vill (förutom när den ska arbeta såklart).
• Återhämtning - Efter och mellan hårda träningspass är det viktigt att hunden får möjlighet att vila och återhämta sig samt att den inte tvingas till att jobba hårdare än den har kapacitet till.

Nästa del - Socialt Samspel!