• Sluka-  äta så mycket den kan på så kort tid som  möjligt
• Uppsikt  – när det finns konkurrens om maten behöver hunden hålla koll så att ingen annan försöker ta maten samt att hålla koll om en dominantare varg vill att den ska gå iväg
• Försvara -  när det finns konkurrens om maten kan det bli nödvändigt att försvara maten mot andra vargar eller andra rovdjur
• Prioritera – den försöker alltid att äta så kaloririk mat som möjligt. Den prioriterar den energitätaste      biten, sedan den näst näringsrikaste osv. . I det vilda äter de olika delar av djuren beroende på rang och hur stor flocken är (om de fäller stora byten) t ex ledaren får de bästa bitarna och de lägsta i rang de      sämsta.
• Lämna - Efter mättnad lämnar de plats åt underordnade, de lämnar även till vargarna som inte följde med på jakten (se nedan)
• Bära – de bär med sig mat till lyan om det finns vargar där som inte fått mat t ex valpar/mamma. De kan även bära med sig rester för att ha till senare.
• Kräkas – ett annat, lättare, sätt att ta med sig mat till de som stannat hemma är att äta lite extra och      sedan kräkas upp det till dem. Detta görs särskilt till valpar som lättare kan smälta redan halvsmält kött.
• Gömma/Gräva ner – blir det mat över och det är för mycket för att ta med (t ex ett älgkadaver) så kan det vara bättre att gräva ner det.
• Tillhörighet – Vargar tycker om att äga saker. Hitta gärna en bit du kan ta som ”din”. Visst står de och äter bredvid varandra om de måste men det bästa är att slita loss ett stycke, gå iväg en bit och äta den ifred i lugn och ro.
• Slita, gnaga, tugga, slicka, svälja – Hundar är gjorda framför allt för att slita och gnaga. De tuggar inte maten i småbitar utan sväljer rätt stora bitar. På så sätt kan de äta fortare. Maten finfördelas i magsäcken, vilket gör att hunden behöver längre tid på sig att processa maten.
• Äta-Vila - De äter så mycket de kan när det får möjlighet och sedan tar de det lugnt ett tag (typ ett      dygn) medan maten bearbetas.
• Småäta - Har de inte möjlighet att fälla ett större byte letar de små byten och annat ätbart tex bär, ägg, insekter och redan döda djur. Då äter man det man själv lyckas fånga och tar eventuellt med mat till de som är kvar i lyan. Finns det en dräktig ledartik  eller en valpkull som väntar i lyan prioriteras dem framför deras egen mättnad. Lever de på små byten ger de sig ut oftare på jakt (behöver inte vila mellan).
• Kosten - består av andra djur, bär, ägg, gräs, bark osv. De äter efter tillgång. Finns det mycket byten      så består deras kost av det, finns det lite byten så äter de främst annat de får tag i. Men de äter alltid råa, mer eller mindre färska djur, för det är det deras instinkt säger åt dem att äta.
• Variation – En varg vet aldrig när den kommer att få mat, det beror på när den lyckas fånga ett byte. Det kan bli vilken sort som helst, beroende på vad den fångar. Den äter inte samma mat varje dag. Den äter definitivt inte på samma plats varje dag, det beror på var den fångar bytet.
• Fira – de firar efter lyckad jakt med en stunds glädjefylld lek innan de går och vilar.

Föda – berikning

Hundar som inte äter eller hetsäter:

En del hundar som har problem med att tillfredställa sitt tugg- och sväljbehov visar detta genom ett till synes irrationellt ointresse för mat. Istället för att äta upp lämnar de mat kvar i sina skålar och går därifrån. Här har vi hundägare ofta fått lära oss att om hunden inte äter upp ska vi ta bort skålen och låtsas som ingenting. Varför lämnar hunden maten om den faktiskt inte fått sitt behov tillfredställt? Jo för att då finns den i varje fall kvar. När hunden känner behovet byggas upp kan den trösta sig med en tugga här och där. Något vi rånar den på genom att plocka bort skålen där den så nogsamt sparat sin "tröstmat". Detta problem löses genom att alltid ha fri tillgång till maskinpoppade popcorn (utan fett och salt). Denna typ av popcorn innehåller i princip ingen näring för hunden och varken tillför eller rubbar någon balans.

Hunden kan också känna att den inte får sitt undersöks-behov tillfredställt. Låt den undersöka sin matskål med sina sinnen för att avgöra och analysera om innehållet är ätbart eller ej. Därefter kan den återvända och äta upp. I vilket fall som helst bör matskålen inte avlägsnas så snart hunden lämnar den.

För hetsätande hundar fungerar popcorn-metoden också. Till att börja med händer det att hundar vars tuggbehov är "svältfött" ägnar dagar åt att länsa sin popcornskål. Med tiden lär sig dock hunden att maten finns kvar och den kan stabilisera sitt ätande. Motivationsklockan har äntligen vridits tillbaka. Man bör också se till att ge flera fodergivor, inte få eller värst av allt, en enda stor fodergiva om dagen.

• Sluka – detta är ett behov som det rekommenderas att endast låta dem gör ibland, mer sällan än ofta. Dels för att matsmältningen blir sämre och dels för att hunden i slutändan blir mer berikad om det tar lång tid för den att äta. Visst, vargarna äter fort, men det tar ändå tid att slita loss ett köttstycke från bytet samt att dela biten om den är för stor. Hundarnas slukande av den lilla mat de får tar några sekunder, sen är det borta. Så är det inte i naturen. Målet bör vara att matstunden ska ta så lång tid som möjligt.
• Uppsikt  – Detta är inget man kan berika. Hunden fixar detta själv, även om det är rekommenderat att hunden inte ska känna behovet av att ha alltför mycket uppsikt då det inte ska finnas konkurrens om maten för att undvika tjafs och dominansbråk.
• Försvara – Ett ”behov” som bara finns när det behövs och hunden mår bäst om det inte behövs. Se till att den alltid får ha sin mat ifred från andra hundar/djur och att den aldrig behöver försvara den, det kan lätt bli en (o)vana.  Hundarna ska kunna äta mat tillsammans nära varandra utan att bråka (som en familj som äter) men de ska ha möjlighet att gå undan och äta ifred. Det är inte samma sak som att sätta      dem i olika rum för att undvika bråk. Har hunden problem med detta ska du inte se det som dess behov, utan försöka bli av med det (dock inte med symptomen – med orsaken!).
• Prioritera – Detta tillfredställs lätt genom att lägga varierande mat i skålen. Det behöver inte vara      varierande foder (men kan vara det), det kan vara samma foder hela tiden, men med tillägg av andra saker i skålen/i menyn. Det man rekommenderar är 90% foder och 10% annat. Då ska det helst vara något neutralt (varken särskilt gott eller särskilt äckligt) t ex ett äppelskrutt och något helt oätligt t ex en sked. Om man ger varierande foder kan hunden få lite kött, ett ben och en morot och en träbit t ex. Då får hunden välja ”vad är godast, vad ska jag äta först och vad är inte gott alls?”. Kanske äter den benet först, köttet sedan och moroten sist (och lämnar träbiten).
• Lämna – Detta beteende ses inte hos hundar om det inte finns någon den kan spara mat åt (vilket det oftast inte finns). Däremot finns det hundar som sparar mat om de inte känner sig hungriga. Min jourhund som levt i hägn i Rumänien de första två åren i sitt liv tyckte att nu levde han gott och när man då gav honom ett torkat ben så gömde/grävde han ner det till sämre tider, medan min labbe som alltid haft mat glufsar i sig allt hon kan. Det var kanske ett tecken på att jourhunden fick lite för mycket mat, eller precis lagom?
• Bära – detta är svårt att tillfredställa på annat sätt än att de får mat i fast form som de kan bära bort en bit för att äta i fred eller helt enkelt genom andra bär-övningar som inte har med mat att göra – t ex apportering (kan även göras med vilt, vilket ger den känslan av att bära bytet som den jagat – till      flocken).
• Kräkas – inte ett behov som behöver, eller ens på något sätt kan berikas. Kräks hunden så kräks den,      annars inte. Men det är såklart inget som man bör bestraffa.
• Gömma/Gräva ner – oftast visar hunden att den har behov utav detta. Man kan låta den äta sin mat på ett ställe där man också tycker att det är okej om den skulle gå och gräva ner maten/gömma den. Vill man inte ha ett slemmigt ben under soffkuddarna kanske man borde mata hunden utomhus eller i ett rum utan känsliga saker. Du kan även berika det genom att se till att det finns någonstans hunden kan gömma, t ex lägga massa hundfiltar/kuddar/bråte i en hög som hunden kan krafsa runt och böka i. Se upp om du har flera hundar, för det är ganska troligt att hunden som gömde sin mat kommer att vakta det stället. Se antingen till att den andra hunden inte får gå dit, eller att ingen annan hund kommer åt stället – för      att undvika bråk.
• Tillhörighet – ge hunden möjlighet att ta sin bit och gå iväg för att få äta den ifred. (se till att de andra hundarna lämnar den ifred). Det betyder mycket för vissa hundar att få äga saker.
• Slita, gnaga, tugga, slicka, svälja – tugga, slicka och svälja får ju alla hundar göra. Gnaga och slita gör de enklast på ett ben. De kan även få gnaga på andra saker, t ex leksaker eller träbitar/pinnar. De kan få sitt slitbehov tillfredställt genom att få slita i leksaker och dra ut innehållet/slita av bitar. En tross som man petar in lite små godisbitar i (lättast om man ”vrider upp” dem lite, och vrider igen med godiset i flätan) är ett sätt.
• Äta-Vila – Detta går sällan att tillfredställa i människans samhälle. I stället utfodrar vi dem oftare men      i mindre portioner.  Men det är viktigt att ha i åtanke att låta hunden vila på maten, dels för att det är      bekvämast för den och dels för att den kan få magomvridning annars. Minst 1 timme ska den vila efter en måltid. Man bör ha i åtanke att hunden är gjord för att vila efter maten och är som lugnast då. Därför är det t ex lämpligast att lämna hunden ensam (när du åker till jobbet) efter att den har motionerat (jagat) och sedan ätit för efter det är det naturligt för den att sova.
• Småäta – Det är ungefär såhär de lever hos oss. Trivs hunden bättre med flera små mål så kan du hellre ge det än ett/två stora.
• Kosten – detta kan man tillfredställa. Genom att ge en varierad kost baserad på råa färska animaliska produkter. BARF är det ultimata, men färskfoder är ett bra alternativ.
• Variation – tillfredställ detta behov genom att ge hunden en så varierad kost som möjligt, på olika tider, på olika platser. Den behöver inte heller få samma mängd mat varje dag eller vid varje portion, inte heller samma kcal-mängd eller samma näringssammansättning. Optimalt är att fördela hundens näringbehov på 1-2 veckor.
• Fira – detta kan du berika endast genom att tillåta det, men du kan även delta i ceremonin för att förstärka flock-bandet. Ännu mer logiskt blir det för hunden om ni äter samtidigt (även du).

Aktiviteter som tillfredställer flera av dessa behov:

1. Gömma maten. Antingen i flera delar, ute eller inne, högt eller lågt

2. Svåråtkomlig mat. I förpackning, i leksak, i ett isblock/nedfryst, under något, bakom något, nergrävd, måste klura ut hur den ska ta sig till maten (typ hinder i vägen)

3. Naturlig föda. Den kost de skulle ätit i naturen, varierad mat, varierad form, varierad tidpunkt, varierad plats

Nästa del - Revir!